Föreningens historik

FÖRENINGENS

HISTORIK

"Alla är vi Jamtar i våra hjärtan"

...så anslut dig till föreningen/-eller Rörelsa'

så vi blir fler! Ju fler vi är tillsammans ju

starkare blir vi i vår strävan mot usel

glesbygdspolitik och storstadscentrering!

Historik


Jämtland fick sin första bofasta befolkning redan under järnåldern och man levde i ett slags självständig bonderepublik under flera århundraden. Senare kom Jamtland att lyda under Norge i och med utgången av slaget vid Andersön år 1178. Sådan var situationen fram till mitten av 1500-talet då Danmark tog över Norge.


Således var Jamtarna under Norskt och Danskt styre fram till freden i Brömsebro år 1645. Sedan dess och fram till dags dato har Jamtland stått under svensk flagg (ja, enligt vissa i alla fall).



Nationaldagen 12 mars


Den dagen har att göra med att Jamtamot, alltinget, redan på 930-talet hölls på Bynäset på Frösön i den vecka som den 12 mars inföll. I samband med Jamtamot hölls en marknad, Jamtamotsmarknaden, som var en mötesplats för forbönder med alla sorters varor, mat och kultur!


Från och med 2018 FIRAS Nationaldagen den 23 juli. Datumet valdes för att 23 juli 1983 var första gången som Republiken Jamtlands fana hissades och det i samband med att Storsjöyran återupplivades.


Det är bara FIRANDET som flyttas till den 23 juli. Nationaldagen är alltså inte flyttad, den är och förblir 12 mars.


Vi uppfattar oss som ett fritt folk, därur föds också fria tankar! Sportlovet, har blötts och stötts. Jamtarna sportar troligen f ö r mycket, så krafterna räcker inte till Nationaldagsfirande.


Befrielserörelsen har därför kommit till slutsatsen att: Det är enklare att flytta FIRANDET än att flytta sportlovet!


Men naturligtvis hissar vi fanan den 12 mars också.


Befrielserörelsen


På 60-talet uppstod bland studentkretsar i Uppsala en rörelse som fick det klingande namnet ”Frihetsrörelsen”. De storsvenska stadsmakterna hade nämligen långt gågna planer på att slå samman Jamtland och Västernorrland till ett s.k. ”storlän”. En idé som i praktiken skulle inneburit katastrof för befolkningen i gelsbygden. Frihetsrörelsen protesterade därför högljutt med stridsropet ”Jämtland blöder”. Tiotusentals jamtar skickade s.k. ”fykort” till den storsvenska regeringen som protest mot den organiserade utarmningen av Jamtland.


Många Jamtar bar en nål, föreställande en bloddroppe, på rockslaget. Den syboliserade den sista droppen som fick

bägaren att rinna över.


Som krona på verket utropades Jamtland till en självständig republik (precis som det hade varit 1500 år tidigare) med Yngve Gamlin som president. President Gamlin uträttade storverk när det gällde att dra storsvenskarnas

blickar mot Jamtland. Bland annat lyckades han med den synnerliga svåra och farliga bedriften att stjäla bottenpluggen ur den riksbekanta Harpsunds ekan.


Detta som ett led i planerna att ”sänka storsvensken”.


När jamtarnas frihetsfest, Storsjöyran upphörde i början på 70-talet, tappade Frihetsrörelsen sin viktigaste kanal till

jamtlands folk och rörelsen gick på sparlåga fram till 80-talets början. När så Storsjöyran återupplivades levde frihetsrörelsen upp igen och bytte namn till Befrielserörelsen. Jan ”Moltas” Eriksson blev republikens nye president i nådens och dådens år 1983. Han styrde republiken med fast hand fram till sin tragiska bortgång 1988. Jan Eriksson var en färgstark president med en driven förmåga att blanda skämt och

allvar.


Ett av hans mest berömda uttalanden lyder: ”Jamtar, resen eder som furor ovan det övriga småbuskaget!”.

Sommaren 1989 valdes en Herjeådaling till ny president. Omvälvd av rök och blixar steg Ewert Ljusberg fram på presidentbalkongen under Yran och blev genast tagen till alla jamtars, herjeådalingars och ravundigars hjärtan.

I dag är Befrielserörelsen en stark organisation med över 1000 medlemmar. Det fullständiga namnet är ”Föreningen

Republiken Jamtland, Befrielserörelsen”. Föreningen arbetar för att värna om det jamska språket och kulturen, samt att få storsvenskarna att inse att Jamtland har mycket att ge övriga Sverige. Utarmningen av glesbygden och svensk storebrorsmentalitet är något vi bekämpare med alla medel..

Fanan


Redan 1528, då Vincent Lunge, danske kungens man i Jamtland, gick sin eriksgata genom landet, lät han bära Jamtlands fanan före sig i processionen. I originalhandlingen heter det att: ”Han looth bere J process ladzens bannere”. Tyvärr har

den fanan för alltid gått förlorad och det finns inga uppgifter om hur den såg ut. Vissa saker tyder på att det urgamla sigillet från 1300-talets början ingick i fanan.


Den fana man ser i dag skapades av Bo Oscarsson och Kent Backman. Den är indelad i tre fält, där färgerna representerar vår natur, blå himmel, vita fjällvidder och grön skog.


Man kan också se det som om att de tre fälten representerar de tre republikerna, Jamtland, Herjeådalen och Ravund (Ragunda). Efter en idé av kultursekreteraren Bo Oscarsson har det gamla sigillet placerats i mitten av det vita fältet. Det symboliserar den självständighet som republiken en gång hade, även sedan vi erkänt norsk överhöghet. Dessutom ger sigillet en historisk anknytning till vår fana.












Sigillet


I sigillet syns två jamtar som håller upp en sköldmed det norska riksvapnet, lejonet. Observera att skölden inte är krönt. På ömse sida står jamtar med pilbågar som siktar på varsin ekorre. Skatten erlades på den tiden i gråskinn, d.v.s. ekorrens vinterpäls. Texten runt sigillet är på latin och lyder: Sigillum Communitatis de lemthalandia”. Vilket på storsvenska blir: Sigillet åt allmogen i Jamtland”.



Jamtlands flaggdagar


Den 12 mars, den dag då tinget Jamtamot hölls varje år långt in på 1600-talet.


Den 16:e juni, då sommartinget hölls.


Den 23 juli, Jamtska flaggans dag—till minne av det första officiella hissandet 1983.


I övrigt flaggs sedvanligt på högtidsdagar och bemärkelsedagar.


En given representation av de Jamtska flaggan är också under det årliga presidenttalet då representanter ur JRA (Jamtlands Republikanska Armé) står flaggvakt under talet.


Under 2007 gav också flaggan luft i den för året nyinrättade prideparaden som hölls i samband med yran.